VD har ordet – mars 2016

I måndags den 21 mars informerade vi i ett pressmeddelande att vi samordnar vår miljöansökan för båda guldfyndigheterna Fäbodtjärn och Vargbäcken. Vi planerar dessutom för ett kombinerat anrikningsverk för de två fyndigheterna. Avståndet mellan dessa områden är ca 2 km.

Genom att samordna ansökningarna kan tillståndsprocessen gå snabbare och genomföras mer resurseffektivt. Samtidigt har styrelsen också beslutat att i ansökan föreslå att Botnia anlägger ett eget anrikningsverk i Vargbäcken för anrikning av guldmalmerna i Fäbodtjärn och Vargbäcken. Ett eget anrikningsverk i området skapar bättre förutsättningar för att nya prospekteringsfynd ska kunna utvecklas till nya gruvor.

Detta är för oss och våra aktieägare ett viktigt steg i vår strategi att utveckla Vindelgranseleområdet till en framtida framgångsrik gruvregion. Som bekant ligger Vindelgransele i hjärtat av den så kallade guldlinjen med aktiva gruvor och många historiskt kända fyndigheter i närområdet. Området har också en mycket god infrastruktur och en lokal tradition av gruvbrytning. Med detta VD-brev är det min förhoppning att kanske ge mer kött på benen vart vi är på väg.

Vart siktar vi de närmaste 2 åren?

  • Botnia bryter Fäbodtjärn med småskalig drift med minsta möjliga miljöpåverkan.
    •  Botnia genererar eget positivt kassaflöde i Fäbodtjärn slutet 2018
    •  Planerna är att bryta ca 30-50 000 ton/år med en livslängd (LOM) på mer än 5 år
    • LOM är beräknad på den idag uppborrade och indikerade mineraltillgången av ca 111 000 ton samt en antagen mineraltillgång av ca 85 000 ton eller sammanlagd mineraltillgång av ca 200 000 ton. Med en beräknad gråbergsinblandning av ca 20 % erhålls ett totalt tonnage av ca 220 000 ton vilket ger en LOM av minst 5 år. Se även bilaga 1.
    • Detta innebär en guldproduktion på ca 150-300 guld kg per år vid ett utbyte av ca 80 % och en acceptabel gråbergsinblandning enligt redovisade halter och tonnage
  • Botnia bryter Vargbäcken parallellt med Fäbodtjärn
    • Bearbetningskoncession redan godkänd
    • En gemensam Miljöansökan inlämnas under 2016 för småskalig gruvbrytning med lokal gravimetrisk anrikning för hela området inklusive Fäbodtjärn
    • Vi kommer att komplettera prospekteringsborrningen för selektiv dagbrottsbrytning och framtida underjordsbrytning
    •  De idag kända guldhalterna är ca 2,5 g/t vid en selektiv gruvbrytning enligt tidigare publicerad NI 43-101
    • Planerad produktion ca 50 000 ton/år vilket motsvarar en livslängd) av ca 8-10 år
    •  Detta innebär en produktion av ca 60-100 kg guld per år beräknade på den indikerade mineraltillgången av ca 400 000 ton med halten 2,5 g/t och en cut-off av 1,5 g/t. Se även bilaga 1.
    • Genom egen anrikning i Vargbäcken erhålls en fördubblad årlig produktionskapacitet (100 kton/år). Egen anrikning innebär:
      •  Sänkta och kontrollerbara anrikningskostnader
      •  Lägre transportkostnader
      •  Bättre lönsamhet
      •  God miljökontroll
      •  God kontroll av efterbehandling
    • Vi har ett gemensamt anrikningsverk som bygger på gravimetrisk anrikning vilket innebär låga investeringar och kort avskrivningstid. Verket planeras att köra i ett industritält och med inhyrt mobilt krossverk
    •  I anläggningen planeras också en lasersorteringsanläggning. Detta har testats av Botnia under 2015 hos Tomra i Tyskland med goda resultat

Synergier
Genom våra beslut kan vi se en mängd positiva synergier. Jag tänker då framförallt möjligheterna till en snabbare process mot kassaflöde, en betydligt ökad lönsamhet, bättre kontroll av miljö och efterbehandling och sist, men inte minst, respekt för våra sakägare såsom samebyarna och markägarna.

Kombinationen av en högvärdig fyndighet i Fäbodtjärn och en lättillgänglig ytnära fyndighet som i dagsläget redan är tillredd och markavtäckt för snabb etablering och produktionsstart i Vargbäcken gör uppstartsplanen mer robust. Även om halterna i Vargbäcken är lägre än i Fäbodtjärn finns en mineraliseringar där som i uppstarten kan brytas som dagbrott och därmed ge lägre kostnader i uppstartsfasen. Upplagsplatser är också redan förberedda liksom lämplig plats för anrikningsverket med en kapacitet upp till 200 000 årston som under de första åren mycket väl kan ske i industritält..

Genom att mineraliseringarna i Fäbodtjärn och Vargbäcken liknar varandra med guld i kvartsgångar kan anrikningsprocessen kombineras och samköras på ett effektivt sätt. Som nämnts kommer anrikningen att köras med gravimetriska metoder troligen i kombination med en lasersortering och vi är övertygade om att vi kommer att köra en effektiv process med ett bra utbyte. Då gravimetri inte kräver några kemikalier eller tillsatser ser vi att processen kan kontrolleras på ett effektivt sätt som väl följer uppställda miljökrav. Att mer eller mindre reducera de lokala transporterna i området till lokala skogsbilvägar är ju naturligtvis ytterligare en viktig miljöfaktor.

 

Stockholm den 23 mars 2016

Bengt Ljung

 

Bilaga 1.

Tillgångsberäkningar:

Vargbäcken är en bearbetningskoncession gällande fram till 2028 och med en mineraltillgång enligt NI 43-101:

Indikerad Mineraltillgång: 1,37 miljoner ton med 1,44 g/t guld (63,200 oz.) – cutoff 0,6 g/t
Antagen Mineraltillgång: 0,65 miljoner ton med 1,70 g/t guld (35,800 oz.) – cutoff 0,6 g/t

eller med en högre cutoff:

Indikerad Mineraltillgång: 0,38 miljoner ton med 2,7 g/t guld (33,100 oz.) – cutoff 1,5 g/t
Antagen Mineraltillgång: 0,32 miljoner ton med 2,4 g/t guld (24,700 oz.) – cutoff 1,5 g/t

Mineraltillgångsberäkningen är utförd av Mr. Neil Inwood (MSc, FAusIMM), en Principal Resource Geologist hos Coffey Mining, ett oberoende konsultföretag inom geologi och gruvdrift. John Nebocat, P.Eng., är en kvalificerad person enligt definitionen i NI 43-101, tar ansvar för de prospekterings- och geologiska data som ingår i beräkningen.

I Fäbodtjärn har en bedömning av mineraltillgången utförts och ansökan om bearbetningskoncession är inlämnad till Bergsstaten.

Indikerad Mineraltillgång: 111 kton med 8,5 g/t guld – cutoff 0,0 g/t
Antagen Mineraltillgång: 85 kton med 5,9 g/t guld – cutoff 0,0 g/t

Mineraltillgångarna har uppskattats i enlighet med den av SveMin, FinnMin och Norsk Bergindustri utgivna FRB-standarden, 2012-års utgåva. FRB-standarden är i allt väsentligt lik t.ex. JORC-koden i vad avser kategoriseringen. Bedömningen av mineraltillgången i Fäbodtjärn har gjorts av Bergsingenjör Thomas Lindholm, GeoVista AB, oberoende konsult och av SveMin registrerad kvalificerad person (QP), i samarbete med Frank van der Stijl, chefsgeolog hos Botnia Exploration och av SveMin registrerad kvalificerad person (QP).

Publicerad i Okategoriserade