Marknaden

Intresset för guld

Guld har, under stora delar av den civiliserade människans historia, eftertraktats för sina användningsområden som åtråvärt betalmedel, råvara inom smyckesindustrin och, på senare tid, som investeringsobjekt. Guldets höga värde bottnar i dess naturliga sällsynthet i kombination med dess unika egenskap som i det närmaste oförstörbart, vilket gör att guldmynt och guldsmycken, till skillnad från dylika objekt tillverkade av andra metaller som rostar eller missfärgas, bibehåller sin vackra yta. Detta har medfört att guld efterfrågas i hela världen och därmed är en likvid tillgång eftersom det accepteras som transaktionsmedel på en global nivå.

Marknaden för guld, efterfrågan & utbud

Världsmarknaden för guld har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Den starka ekonomiska tillväxten i olika tillväxtekonomier har medfört att dessa efterfrågar en allt större mängd guld, vilket kanske tydligast illustreras av att Kina och Indien i början av 1990-talet tillsammans svarade för 25 procent av den globala efterfrågan på guld, medan de 2021 svarade för mer än 40 procent av den globala efterfrågan1. Vidare förlorade Sydafrika under 2007 sin status som världens största guldproducent vilken landet innehaft sedan 1905, till Kina. Detta efter att Sydafrika år 1970 svarat för omkring 70 procent, motsvarande 1 000 ton, av den årliga globala guldproduktionen2.

Den årliga guldbrytningen samt det totala guldutbudet på världsmarknaden, varmed det totala utbudet även inbegriper tidigare brutet guld som återsäljs på marknaden, uppgick under 2021 till drygt 3 361 respektive 4 711 ton3. Återvunnet guld hjälper till att stabilisera guldpriset genom att det kan parera variationer i utbudet från gruvbrytningen. Enligt World Gold Council, en organisation som verkar för marknadsutveckling inom guldindustrin, var Kina, Australien, Ryssland, USA och Kanada världens fem största guldproducenter 2021, i nämnd ordning4.

Efterfrågan på guld utgörs främst av smyckestillverkare, högteknologisk industri, centralbanker och investerare. Hos konsumenter har guld främst ett emotionellt, kulturellt och finansiellt värde. Smyckestillverkningen utgör omkring 50 procent av den totala efterfrågan på guld, där Kina och Indien utgör de två enskilt största marknaderna till följd av starka existerande kulturella och finansiella drivkrafter i länderna. Det ökade välståndet i dessa länder medför att denna del av efterfrågan sannolikt kommer att öka framöver, varför en ökad efterfrågan på guld skulle kunna förekomma i såväl goda som dåliga tider. Vidare utgörs uppemot 30 procent av den totala efterfrågan på finansiella investeringar, vilket ges stor uppmärksamhet när efterfrågan analyseras och i synnerhet, med tanke på guldets riskneutraliserande och kapitalbevarande karaktär, vid hög volatilitet på de finansiella marknaderna. Även världens centralbanker och övriga institutioner har, liksom konsumenter i Asien, på senare tid ökat sin andel av världens guldköp, från mindre än två procent år 2010 till 15 procent 20215. Central- bankernas köp av guld betraktas främst vara ett sätt för bankerna att diversifiera från tillgångar som prissätts i USD eller balansera mot inflation. Den återstående efterfrågan utgörs av högteknologisk industri, där guld t ex ingår i elektroniska komponenter p g a dess goda konduktivitet samt att det inte korroderar. Guld används även i hög utsträckning inom tandvård p g a dess biokompabilitet. Utöver detta finns användningsområden inom rymdindustrin, för bränsleceller, den kemiska industrin och nanoteknologin4

 

Trender inom efterfrågan

Total efterfrågan på guld under 2021 motsvarade 4 021 ton och steg med sju procent mot föregående år, primärt drivet av hög efterfrågan inom smyckessektorn. Totalt steg även centralbankernas aptit för guld och motsvarande en efterfrågan på 463 ton, en ökning med 82 procent jämfört med föregående år. Förhöjda geopolitiska och ekonomiska osäkerheter anses vara bidragande orsaker till att centralbanker diversifierade sina reserver och sökte investera i säkra och likvida tillgångar. Av samtliga centralbanksköp stod Kina för uppemot 24 procent av den totala efterfrågan på guld, vilket bedöms bero på Kinas återhämtning och det låga guldpriset jämfört med guldets rekordpris under 20206.

Efterfrågan på guld inom smyckestillverkning växte under 2021 med 52 procent till 2 124 ton, vilket matchar efterfrågan under 20197. Den låga efterfrågan på 1 411 ton under 2020 var en effekt av pandemin och den högre efterfrågan under 2021 främst bedöms härstamma från ekonomisk återhämtning i samband med färre restriktioner. Utöver den ekonomiska återhämtningen var efterfrågan från Indien en drivande faktor till den höga efterfrågan av guld särskilt under sista kvartalet 20214.

Exchange Trade Funds (ETF) föll under 2021 jämfört med rekord- höjningen under 2020, och sammanslaget med direkta guldinvesteringar föll efterfrågan på guld i investeringssyfte med 4 procent under 2021, motsvarande en sammanlagd minskning om ca 173 ton guld. Guldmynt och guldtackor agerade fallkuddar och efter- frågan steg med 31 procent till 1 180 ton till följd av den ökade volatiliteten på aktiemarknaden och de högre lokala guldpriserna i många valutor4.

Trender inom utbud

Det totala guldutbudet minskade med en procent under 2021 jämfört med föregående år, varvid utbudsminskningen solidariskt motsvarades av en enprocentig minskning i gruvbrytning samt recirkulerat guld. Det nybrutna guldet motsvarade ca 3 360 ton. World Gold Council observerar att guldbrytningsindustrin står inför fortsatta utmaningar kommande år, i ljuset av pandemin och geopolitiska osäkerheter, men spår samtidigt en hög potential för fortsatt hög guldproduktion till följd av ett högt aggregerat antal guldprospekteringsbolag4.

Guld som värdeförsäkring

Guldets värdepreserverande egenskap har renderat investerare att ta position i guld i syfte att skydda sig emot inflation. Även händelser som skapar turbulens eller oro på den finansiella marknaden brukar anses gynna investeringar i guld. Guldets status som betal- medel på en global nivå vars värde inte urholkas av inflation har medfört att guld betraktas som en ”säker” investering.

I vinterutgåvan av Gold Investor 2017 argumenterar f d FED-chefen Alan Greenspan för sin syn på guld som värdeförsäkring mot en stagnerad ekonomi i västvärlden, med ett överhängande hot om ökad inflation, vilket skulle kunna resultera i s k ”stagflation”. Stagflation inbegriper en ekonomisk situation vilken präglas av relativt hög inflation och låg eller negativ ekonomisk tillväxt. En sådan situation medför stora utmaningar och är svårlöst med konventionella ränte- och finanspolitiska åtgärder. Alan Greenspan säger om detta att ”en signifikant högre inflation kommer slutligen leda till högre guldpris. En investering i guld idag är en försäkring. Det är inte för att göra en kortsiktig vinst, utan för ett långsiktigt skydd”8.

Återstående guld i världen

Eftersom guld i princip är oförstörbart existerar allt guld som någon- sin brutits, undantaget det som förlorats genom t ex vid förlisningar till havs, alltjämt i en eller annan form. I teorin skulle denna mängd guld, ca 187 000 ton, rymmas i en kub med måtten 28 x 28 x 28 m om den smältes ned och hälldes i en form. Därtill tillkommer kända, dock ännu ej brutna mineralfyndigheter, vilka enligt beräkningar av US Geological Survey i dagsläget uppgår till ungefär 57 000 ton och motsvarar ca 30 procent av allt guld som brutits hittills. Med dagens produktionstakt kommer världens guldgruvor att sina om mindre än 20 år om inte nya fyndigheter identifieras1.

Gruvdrift i Sverige

Gruvnäringen är, med sina uppemot 1 000 år, Sveriges äldsta industriella verksamhet och utgör tillsammans med stålindustrin och metallbearbetning en betydande del i den svenska exportin- dustrin. Sverige bedöms enligt myndigheten Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, vara ett av Europas absolut viktigaste gruvlän- der med den i särklass största järnmalmsproduktionen och bland den största produktionen av bas- och ädelmetaller2. De viktigaste gruvområdena är Bergslagen i Mellansverige, Skelleftefältet i Västerbotten och Malmfälten i Norrbotten, samtliga med en lång tradition av malmbrytning.

Sverige är en del av den Fennoskandiska skölden, en urbergsbildning som sträcker sig över stora delar av Sverige och nordvästra Ryssland samt hela Finland och delar av Norge. Både Ryssland och Finland är liksom Sverige stora gruvnationer, varför förutsättningar för intressanta fynd i området bedöms som goda särskilt beaktat att det råder liknande geologiska förutsättningar här som i västra Australien och vissa delar av Kanada. Ett delområde av den Fennoskandiska skölden är Skelleftefältet, vilket beskrivs som ett av världens mineral- rikaste områden med rikliga förekomster exempelvis av guld, silver, koppar och zink3. Boliden startade sin verksamhet här 1926 och har sedan dess utgjort basen för gruvnäringen i Västerbotten. Detta, i kombination med Sveriges goda och välutbyggda infrastruktur samt politiska stabilitet medför att området är högintressant för både prospektering och gruvdrift. Enligt Bolagets uppgifter är dessa delar underprospekterade jämfört med geologiskt liknande områden i t ex Australien och Kanada där betydligt större resurser satsats på prospektering per ytenhet.

Därtill har trenden under 1900-talet varit att gruvdriften i Sverige gått mot färre och större gruvor. Runt 1920 fanns det nästan 500 aktiva gruvor i Sverige som enligt SGU hade minskat till 12 aktiva gruvor 2021. Samtidigt har malmproduktionen mångfaldigats, vilket förklaras av effektiviseringar och teknisk utveckling. Botnias fokus på småskalig gruvdrift är därmed en relativt utmärkande nisch i dagens gruvnäring i Sverige, vilket med just den tekniska utvecklingen i beaktande åter är möjlig för kommersiell drift. Totalt bröts det enligt Sveriges Geologiska Undersökning4 8,8 ton guld i Sverige under 2021 vilket gör Sverige till en av de största guldpro- ducenterna i Europa.

Utöver redan nämnda fördelar som Sverige besitter, i form av god infrastruktur och politisk stabilitet, framhåller Bolaget Sveriges gynnsamma regelverk och skattepolitik inom området som framträdande konkurrensfördelar ur ett internationellt perspektiv. Lagstiftningen står sig stark i internationell jämförelse, då mineral- lagen ger innehavaren av ett prospekteringstillstånd stor trygghet

i att kunna ta en mineralfyndighet hela vägen från upptäckt till operativ gruvdrift. Involverade myndigheter, med Bergsstaten i spetsen, har enligt Bolagets uppfattning blivit snabbare och effektivare i sin handläggning vilket även det är av betydelse. Skatte- reglerna i Sverige är dessutom fördelaktiga för gruvbrytning och nationen är att betrakta som ett lågskatteland på området vilket skapar ytterligare incitament5. Därtill är gruvdrift i Sverige en vida accepterad och i mångt och mycket uppskattad verksamhet då det innebär arbetstillfällen i mer glesbefolkade delar av Sverige.

Till Bolagets fördel har de stora malmfyndigheterna inom den Fennoskandiska skölden inneburit att ett kluster av gruvbolag och tillverkare av gruvdriftstillbehör etablerats i bl a Sverige och Finland, där den höga konkurrensen mellan bolag som exempelvis svenska Epiroc och Sandvik, samt finländska Metso och Outotec, säkerställer tillgången till högkvalitativ gruvutrustning till konkurrenskraftiga priser.

Gruvlagstiftning i Sverige

Gruvdrift regleras i Sverige av minerallagen (1991:45) som trädde i kraft den 24 januari 1991 och senast uppdaterades den 18 februari 2021 med Rättelseblad 2021:120. Minerallagen omfattar de mineraliska ämnen som särskilt utpekats som värdefulla, s k koncessionsmineral, vilket betyder att de anses särskilt nödvändi- ga för samhället i stort. För att utvinna dessa mineral krävs både branschkunskap och omfattande kapital, varför målsättningen med minerallagen är att säkerställa att viktiga mineralfyndigheter prospekteras och utvinns på ett samhällsnyttigt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt. Minerallagen bygger på det gamla koncessionssystemet, där den som anses lämplig erhöll rätten att undersöka och bearbeta en fyndighet oavsett ägarförhållande, samt inmutningssystemet, där den som först inkommer med en ansökan gällande ett visst område beviljas rätten till det angivna området. En viktig ambition med lagen är dessutom att säker- ställa rättskyddet och intressenters möjlighet att påverka, samt beakta kraven på medborgarnas rätt till inflytande. Regelverket som omfattar prövning av gruvverksamhet är omfattande och de myndigheter som är inblandade omfattar bl.a. Bergsstaten, Länsstyrelserna, Mark- och miljödomstolarna och byggnadsnämnderna. Utöver minerallagen regleras verksamheten även av andra relevanta regler, däribland Mineralförordningen (1992:285), Plan- och bygglagen (1987:10) samt miljöbalken (1998:808). Bolaget bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken avseende vissa undersökningsarbeten.